Förvånad över diagram om AI-användande

På konferens i Prag

Var på konferens med Kvadrat-nätverket i Prag och lyssnade på en dragning som hade beskrivningen nedan.

På temat trendspaning möter vi Pavlína Louženská, trendspanare, grundare av TrendBrews och huvudmentor på Google för Startups. Hennes arbete befinner sig i skärningspunkten mellan ny teknik, konsumentbeteende, generationsskiften och entreprenörskap. Hon rådger startups och etablerade organisationer i att identifiera svaga signaler, förstå kulturella förändringar och omsätta dem i praktiska affärsbeslut.

Hon visade bland annat diagrammet i bilden nedan. Titeln är "Trust in AI and intentional use at work, 2025". X-axeln är "Trust (% of respondents)" och Y-axeln är "AI use (% of respondents). 

I nedre, vänstra kvadranten - alltså låg användning av och lågt förtroende för AI - finns Sverige, tillsammans med bland annat Finland, Frankrike, Tjeckien, Slovakien och Nederländerna. Alla med värden runt 30 - 50 %.

I övre, högra kvadranten - med hög användning av och högt förtroende för AI - finns Indien, Nigeria, Kina och Egypten. De med värden på cirka 80 - 90 % användande och 70 - 80 % förtroende.

 

Jag kände mig förvånad över vad diagrammet visade! Jag är visserligen inte alls påläst gällande AI-adoptionen i världen, men det här gick emot min magkänsla. Europas siffror kändes nog inte så förvånande, men utstickarna med höga värden på båda axlarna verkade konstigt. Så jag fotade för att ta reda på mer sen.

Vad visas egentligen?

Ja, vad visar diagrammet egentligen? 

• Vad betyder "AI use"? 
• Använder 90 % av befolkningen i Indien AI i sitt jobb? 
• Gäller det kanske bara kontorsarbetare, eller är det oavsett yrke? 
• Vad och hur använder de AI då? 
• Vad kan vi i Europa lära av det?

Studien

Jag började gräva i detta och hittade att källan till siffrorna kommer från en studie som University of Melbourne och KPMG International gjort: Trust, attitudes and use of artificial intelligence - A global study 2025. Studien samlade in data genom en enkät på nätet från 48 340 personer i 47 länder, under november 2024 - januari 2025, med drygt 1 000 respondenter per land. 

Urvalet var utformat för att vara representativt för den vuxna befolkningen i respektive land vad gäller bland annat ålder, kön och region. 67 % av respondenterna var hel- (52 %) eller deltidsarbetande (15 %).

Yrkesgrupp	Andel av arbetande
Professional & skilled	32 %
Managers	22 %
Administrative	21 %
Manual	14 %
Services & sales	10 %
Other	1 %

Men det var en ganska stor spridning på andelen arbetande mellan länderna, lägst med 50 % var Finland och Belgien, högst med 89 % var Förenade Arabemiraten.

Studien var indelad i fem sektioner
a) demographic details
b) understanding of AI
c) use and attitudes toward AI systems (including trust, acceptance, risks, benefits, impacts and emotions)
d) attitudes toward AI regulation, governance and management
e) attitudes, use and impacts of AI
- at work (only completed by those working)
- or in education (only completed by those studying).

I slutet fanns en serie öppna frågor.

Rapporten

Själva diagrammet finns inte med i studie-rapporten i den form som visades på dragningen (däremot som ett stapeldiagram), men det bygger på studieresultatet och presenteras i rapporten Artificial Intelligence Index Report 2026 från The Stanford Institute for Human-Centered AI (HAI) under rubriken Global AI Use in the Workplace i kapitlet 9 Public Opinion - 9.1 Global Sentiment Toward AI. 

Vad som ingår i diagrammets axlar

AI use

Efter första sektionen i studien (demographic details) så definierades AI med texten:

AI is used in a range of applications that do things such as generate text, images, and videos, predict what customers will buy, identify credit card fraud, identify people from their photos, help diagnose disease, and enable self-driving cars.

Här är enligt studien de sju vanligaste typerna av AI som används.

I gruppen som använder AI räknas ett brett spektrum in, från de som använder AI dagligen till de som använder det "every few months", vilket verkar svårdefinierat, men betyder i alla fall mer än några få gånger om året.

Man förtydligar att "Intentional use" av AI är annat än passivt användande, där exempel på passivt användande är e-postfilter och sökmotorer.

Trust

Angående "trust" står det i studie-rapporten

Our approach to measuring trust in AI aligns with the following common definition of trust: a willingness to be vulnerable to an AI system (e.g. by relying on system recommendations or output or sharing personal data) based on positive expectations of how the system will operate (such as accuracy, helpfulness, data privacy and security).

Möjliga svarsalternativ verkar ha varit

• Completely unwilling
• Unwilling
• Somewhat unwilling
• Neither willing nor unwilling
• Somewhat willing
• Mostly willing
• Completely willing

där alla alternativ från och med "Somewhat willing" räknas som ingående i "Trust".

Hur ska skillnaderna tolkas?

Nu vet vi lite mer om det data som diagrammet är byggt på, men inget om vad det innebär. Så jag låter Claude göra en analys. Säger studien något om varför det är sån skillnad mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier?

Ja, studien tar upp frågan i sitt slutkapitel (s. 97), men den erbjuder tolkningar och inga belagda orsaker. Författarna uttrycker sig försiktigt, och förklaringarna kan sammanfattas så här:

• Ny teknik spelar en allt viktigare roll för den ekonomiska utvecklingen i tillväxtekonomierna.
• AI ger större relativ nytta där tillgången till information, tjänster och kompetens är begränsad, till exempel i vården där det är ont om läkare.
• Fler har själva upplevt fördelar med AI: 82 % i tillväxtekonomierna mot 65 % i de avancerade.
• Fler har fått utbildning: hälften har gått någon form av AI-utbildning, mot under en tredjedel i de avancerade ekonomierna.
• Fler litar på att regleringen räcker och att företagen använder AI ansvarsfullt.
• Fler anställda upplever att arbetsgivaren stöder ansvarsfull AI-användning.

Studien betonar att det inte handlar om blind optimism. Människor i tillväxtekonomierna upplever negativa effekter av AI i ungefär samma grad som andra, men tycker att fördelarna väger tyngre. Författarna varnar också för att se det lägre förtroendet i de avancerade ekonomierna som en brist. Det kan vara en rimlig försiktighet, givet hur reglering och kunskap ser ut i dag.

Det finns skäl att läsa siffrorna med viss försiktighet. Allt bygger på vad de svarande själva uppger, och studien påpekar att frågan om vilka länder som leder AI-användningen egentligen kräver andra metoder än attitydundersökningar. Webbpanelerna i tillväxtekonomierna består dessutom av fler universitetsutbildade än befolkningen i stort. AI Index noterar också att mönstret går emot rapportens egna data i kapitel 4, där AI-användningen i befolkningen tvärtom ökar med BNP per capita.

Avslut

Konferensen avslutades med en hattfest, det här inlägget avslutas med en bild på en trött ölhatt från den 😄