lördag 6 januari 2024

Att tänka utan bilder

Afantasi - att inte kunna visualisera bilder

Ett snabbt visualiseringsexperiment:

Tänk dig att du håller en boll i ena handen. Du släpper sedan bollen på ett bord. Bollen rullar ner från bordet.

  • Hur såg bollen ut, vilka färger hade den och vilken storlek?
  • Hur betedde sig bollen när du släppte den?
  • Hur såg bordet ut? Vilka färger hade det och vilka material var det gjort av?
Om du lätt kan svara på frågorna ovan så tänker du förmodligen i bilder. Du kanske till och med såg hela sekvensen som en liten film uppspelad i huvudet? Det gör inte jag, det är bara svart. När jag pratar med andra om det här så är det ganska skilda reaktioner, flera känner igen sig, andra förstår inte hur det är möjligt att tänka alls om man inte tänker i bilder. 

Afantasi är namnet på tillståndet då man inte kan visualisera bilder. Tillståndet fick sitt namn så sent som 2015 och trots att det upptäcktes redan 1880 så är det är inte mycket forskning som gjorts inom området, vilket jag tycker är förvånansvärt med tanke på hur mycket det har filosoferats om allt möjligt genom tiderna.

Det här inlägget har jag tänkt använda som en sida som jag snabbt kan ta fram om jag även framöver hamnar i samtal inom ämnet (rätt hög sannolikhet eftersom jag hittills tagit upp det lite då och då) och behöver en enkel illustration över "hur man ens kan tänka om man inte tänker i bilder".

Ett spektrum mellan afantasi och hyperfantasi

Det verkar som att det finns ett spektrum av graden av visuellt tänkande, där den ena extremen är afantasi och den andra hyperfantasi. De som har väldigt starkt visuellt tänkande, hyperfantasi, kan ibland till och med ha svårt att avgöra vad som egentligen har hänt och vad som fantiserats.

Jag vill börja med en bild som jag tycker beskriver det här dåligt, men som jag tycker liknar exempelbilder jag ofta sett när jag läst om afantasi. Bilden nedan är från Tom Ebeyers sida där han visar sin tweet där han ställer frågan: Stäng ögonen och tänk på en häst. Vilken av bilderna nedan stämmer bäst överens med din upplevelse?


Anledningen till att jag tycker exemplet är dåligt är för att jag tycker det snarare beskriver olika grad av ett synfel eller en ögonsjukdom än lägen på ett visualiseringsförmågespektrum. Men eftersom bild nummer ett stämmer bäst överens med min upplevelse så kanske jag är fel person att avgöra det.

Den här bilden tänker jag mig stämmer bättre överens med graderna av visualiseringsförmåga. Ju närmare afantasi-delen av spektrumet, desto längre till vänster där färre detaljer finns men de viktigaste delarna är med. Trots att jag inte kan visualisera en häst så vet jag av erfarenhet att den har fyra ben, hovar, man, öron och en svans mestadels av hår, så det kan jag få till om jag ritar en häst ur minnet. Däremot har jag noll chans att få till detaljer som muskler, leder och skuggningar. När jag gjorde boll-visualiseringsexemplet i början med en kompis så "såg" han till och med var ljuskällorna var och hur skuggspelet över boll och bord blev.


Forskningsresultat - Hur ser en bild ut i minnet?

I klippet "Quantifying Aphantasia through Drawing" så presenteras forskning där man låtit personer se bilder som de sedan skulle avbilda.

Försökspersonerna fick, utan att veta vad som skulle hända sedan, se vardera bild nedan i 10 sekunder. (Själv har jag svårt att ens skapa mig en tydlig uppfattning om vad bilderna egentligen föreställer, men jag förutsätter att försökspersonerna fick se bilderna i bättre kvalité än den de har i presentationen där jag har tagit dem ifrån.)

Ett sovrum 


Ett kök

Ett vardagsrum


Sedan fick det göra nåt annat i 11 minuter och efter det skulle de med hjälp av ett Microsoft Paint-liknande verktyg i webbläsaren rita vad de kom ihåg från bilderna. Du kanske upplever alla följande bilder som skrattretande, men försök själv att rita på frihand i Paint 😅

Bilderna nedan är exempel på ritningar gjorda av personer med afantasi. Några kännetecken för dessa är att det är få objekt med (de mest framträdande), få detaljer, sällan med färg och ofta med text.


För att kontrollera att det inte är skickligheten i att rita som avgör hur en person ritar av nåt från minnet så fick personerna med afantasi även rita av bilderna när de hade dem att se på. Nedan är exempel på det. Det blev ett helt annat utseendet på bilderna, nu kom mer detaljer med och färg användes i större utsträckning.



Nedan är exempel på bilder avritade från minnet av kontrollgruppen. Fler objekt och detaljer är med. Färg används oftare.


Även kontrollgruppen ritade av bilderna när de hade dem tillgängliga att se på under tiden. Nedan är resultatet från det. 


Några slutsatser som drogs i studien:
  • Resultatet mellan grupperna var likvärdiga när de ritade av bilden med bilden tillgänglig, men de med afantasi kom ihåg färre saker än kontrollgruppen när de ritade från minnet.
  • Afantasi-minnen innehåller färre detaljer och mindre färg.
  • Trots att afantasi-minnen har färre detaljer, så är den spatiala informationen (var sakerna har placerats i ritningen) helt intakt. Det här tyder på skilda system för att minnas själva objekten och var de befinner sig.
  • Afantasi-minnen är förmodligen mer semantiskt baserade, det vill säga att bilderna ersätts med ord. Några citat från personer i afantasi-gruppen:

    "Because I don't have any images in my head, when I was trying to remember the photos, I have to store the pieces as words."

    "I had to remember a list of objects rather than the picture."

    "When I saw the images, I described them to myself and drew from that description, so I... could only hold 7-9 details in memory."


    Och till sist ett från en person i kontrollgruppen:

    "I can see the picture in my mind, but I am terrible at drawing."

  • Afantasi-minnen är kanske mer korrekta.
    Kontrollgruppen ritade oftare saker som inte varit med i originalbilden. 14 av 152 ritade bilder hade de felen i kontrollgruppen, jämfört med 3 av 176 bilder för afantasigruppen. Felen som afantasigruppen gjorde var att de tagit med ett objekt från en bild in till en annan, medan kontrollgruppen hade lagt till helt nya saker.

Bilden nedan är ett exempel på hur de olika grupperna placerat objekt i sina ritningar de gjorde från minnet. Det skiljer sig nästan inget alls.

Heldragen linje - afantasigruppen
Steckad linje - kontrollgruppen


Här är exempel på saker som lagts till i bilderna som ritats från minnet. Afantasigruppen blandade ihop saker mellan bilder, medan kontrollgruppen lade till helt nya saker.



Drömmar, igenkänning och röster i huvudet

Drömmar

Fast jag inte tänker i bilder så har jag på sistone lagt märke till och tänkt på att mina sömndrömmar är lite som en spelfilm i färg och kan kännas väldigt detaljrika och realistiska. Men så fort jag vaknar så är det som att nån stänger av TV:n och det blir svart. Jag vet flera personer med bildtänkande som det inte blir så för, och som kan fortsätta lite på sina drömmar i vaket tillstånd. 

Det här tycker jag själv är väldigt konstigt, att förmågan att tänka i bilder verkar finnas där, men inte kan användas i medvetet tillstånd.

Hur känner du igen din familj?

En vanlig fråga som kommer upp när jag pratar med andra om det här är om jag kan se ansiktet på nån i familjen framför mig. Nej, det kan jag inte. "Men hur kan du då känna igen nån?" Det är en bra fråga, men jag upplever inte några problem med det. Dock har jag en tendens att ibland tycka mig känna igen personer som jag inte känner så bra, till exempel på stan, men om jag då har nån med mig och jag säger "Var inte det där NN?" till denne så kan den säga att jag såg fel. En slags mycket mild form av ansiktblindhet, eller kanske snarare en slags ansiktsgeneralisering.

Hittade just en studie om precis det "The role of visual imagery in face recognition and the construction of facial composites. Evidence from Aphantasia" som jag bara skummat lite grann. Här är en del av sammanfattningen.
People with aphantasia have a markedly impaired ability to form visual images in the mind's eye. Here, by testing people with and without aphantasia, we examine the relationship between visual imagery and face processing. We show that aphantasics have weaker face recognition than people with visual imagery, using both self-report (Prosopagnosia Index) and behavioural measures (Cambridge Face Memory Test). However, aphantasics nonetheless have a fully intact ability to construct facial composites from memory (i.e., composites produced using EFIT6 by aphantasics and imagers were rated as equally accurate in terms of their resemblance to a target face). Additionally, we show that aphantasics were less able than imagers to see the resemblance between composites and a target face, suggestive of potential issues with face matching (perception).
Texten är inte helt lätt att ta till sig, men hur som helst så verkar det vara olika saker att inte kunna frambringa en minnesbild och att känna igen nåt eller nån man sett förut.

Röster i huvudet

En lite liknande sak är hur man upplever tankar om talat språk. Om du tänker dig att en bekant säger nåt, hör du då dennes röst i tanken? Eller är det mer bara ord utan ljud? Eller när du läser en bok, har du olika röster på olika personer när de talar i boken? Har du kanske en intern uppläsare av boken?

Positions- eller känselminne?

Jag upplever att jag trots avsaknaden av minnesbilder har bra minne av var jag lagt saker eller om jag slog av spisen eller inte. Men det minnet bygger inte på bilder utan mer på känslan av hur det är att vara på en specifik plats, eller känslan av att utföra en rörelse, ett mer kanske taktilt minne som hur en knapp beter sig när man trycker på den, möjligen även i kombination med ett ljud som hänger ihop med rörelsen, till exempel om knappen låter.

Hur stor andel har afantasi?

Enligt en artikel i Modern psykologi Afantasi – ett sinne utan bilder så har en till tre procent afantasi. Men forskaren själv (Adam Zeman) säger att det är osäker siffra eftersom så lite forskning gjorts. Min upplevelse när jag pratat med andra om det här är att det verkar vara bra mycket vanligare än så.

År 2003 tog Adam Zeman emot en patient som genomgått en hjärtoperation och i samband med det "tappat sin fantasi". Adams undersökningar av patienten uppmärksammades i en tidningsartikel och efter det strömmade det in vittnesmål om afantasi in och Adam har fortsatt forskat inom området.

Här är ett "test", VVIQ, som du kan göra själv Vividness of Visual Imagery Questionnaire. I testet så beskrivs ett scenario, sen ställs det frågor hur pass tydlig inre bild man har av olika delar av scenariot med svarsalternativen:
  1. No image at all, I only “know” I am thinking of the object
  2. Dim and vague image
  3. Moderately realistic and vivid
  4. Realistic and reasonably vivid
  5. Perfectly realistic, as vivid as real seeing

Avslut

Om du inte hade nån koll alls på afantasi innan så har du förhoppningsvis fått en liten inblick nu. Som sagt så finns det inte så mycket forskning än, men när jag skrev det här så skulle jag försöka hitta tillbaka till klippet Quantifying Aphantasia through Drawing som jag sett flera månader innan jag började med det här inlägget och då upptäckte jag att det åtminstone finns väldigt mycket skrivet och inspelat angående afantasi nu, vilket kan vara intressant även om det inte är forskningsmaterial. Ska försöka titta och läsa lite mer och spara intressanta länkar här.

Länkar

Blind Mind's Eye - The Science of Aphantasia with Dr. Adam Zeman YouTube
En 40 minuters dragning av Adam Zeman där även patienten "MX" är med och beskriver hur hans upplevelser var efter hjärtoperationen då han fick afantasi.

Facebook-inlägg av Blake Ross, systemutvecklare och medgrundare av Mozilla Firefox Foundation.
En beskrivning av Blakes upplevelse när han läste i tidningen om patienten "MX" och då förstod att han själv hade afantasi.

Quantifying Aphantasia through Drawing YouTube
En studie som undersöker om man kan använda teckningar som ett fönster in till en persons minnesbilder.

I Have APHANTASIA (you might have it too - please check!!) YouTube
Paret Dana och Stefan pratar om Afantasi. Han har afantasi och hon är mer åt hyperfantasi-hållet. Hon berättar att hennes interna bilder kan ha rörelse och att hon kan vrida på objekt. Hon kan också återkalla smaker, ljud och känslor.

Kort om Hannas upptäckt av afantasi (förmodligen genom texten av Blake Ross).

Wikipedia på svenska och engelska