söndag 8 mars 2020

Har du en gmail-adress? Känner du till att du då har många adresser?

Ett konto, flera adresser

Gmail hanterar e-postadresser lite annorlunda än andra, de har en mer "förlåtande" hantering av punktplacering.

Nedan är deras egen beskrivning från supportsidan Punkter spelar ingen roll i Gmail-adresser:
Om någon skickar ett e-postmeddelande till dig och råkar lägga till punkter i adressen skickas meddelandet till dig ändå. Om du till exempel har e-postadressen erikjohansson@gmail.com äger du även alla versioner av adressen med punkter:
  • erik.johansson@gmail.com
  • erik.johans.son@gmail.com
  • e.r.i.k.j.o.h.a.n.s.s.o.n@gmail.com

Användandet av punkter måste ändå följa e-postadresstandarden, så adressen får inte börja eller sluta med en punkt och en punkt får inte åtföljas av en punkt.

Förutom att det kan vara bra att känna till, kan man dra nytta av det? 

Tja... 

Man kan ju på vissa abonnemangstjänster som använder e-postadressen som kontoidentifierare registrera sig flera gånger med olika varianter av sin adress för att få tillgång till flera gratis prova-på-perioder. Om man känner sig sparsam. Och inte läser tjänstens villkor för noga.

Man KAN ju också använda det som ett trubbigt verktyg för att upptäcka hur din adress sprids/säljs vidare av någon du ger den till. Anta att en sajt erbjuder nåt du får ladda ner gratis, om du bara ger dem din e-postadress. Om du då använder en variant av din adress som är unik för den sajten och du sedan börjar få spam till ditt konto, riktat till just den adressen, så är det stor sannolikhet att det var just den sajten som inte skyddade din adress som de borde. Sen är frågan vad du kan göra med den informationen...

Behöver du ännu fler adresser?

En annan sak som gmail har stöd för är adresser med "kategorier". Du kan lägga till en kategori i din adress genom att skriva ett plus följt av ett kategorinamn, såhär:
dinadress+valfri_kategori@gmail.com
Det här kan dras nytta av på samma sätt som den fria punktplaceringen, men också för att hålla ordning i din inkorg. Du kanske är med i två föreningar och får många mail från dess medlemmar. Då kan du ge dem två olika adresser

  • dinadress+minigolf@gmail.com
  • dinadress+bowling@gmail.com

och sedan sätta upp sorteringsregler för var de ska läggas i din inkorg.

Plustecknet är fullt tillåtet att använda i e-postadresser, MEN det är inte så vanligt förekommande och därför kan din adress anses ogiltig av vissa sajter och program.

För att kunna skicka från en "plus"-adress så måste den först sättas upp som ett alias.

Användbart?

Det känns som att det finns potential att göra smartare saker med detta än vad jag tagit upp. Kände du till det här och använder det på nåt intressant sätt? Det vore kul att veta, så skriv gärna en kommentar om det!

fredag 14 februari 2020

Känner du till topp fem nyckelelement som särskiljer effektiva team enligt Googles forskning?

Den som söker, finner (ibland nåt annat än den tänkt sig)

Google ägnade två år till att bland annat titta på fler än 250 attribut hos 180 team för att försöka hitta den perfekta mixen av personligheter och färdigheter som leder till ett dream team.

Det visade sig att de letade efter fel saker...
Vem som är med i ett team spelar mindre roll än hur teammedlemmarna interagerar, strukturerar sitt arbete och ser på vad de bidrar med.

De upptäckte fem nyckelelement som särskiljde de framgångsrika teamen från de andra:
  • Dependability
    Can we count on each other to do high quality work on time?
  • Structure & clarity
    Are goals, roles, and execution plans on our team clear?
  • Meaning of work
    Are we working on something that is personally important for each of us?
  • Impact of work
    Do we fundamentally believe that the work we’re doing matters?

Men det mest intressanta är det femte nyckelelementet, som beskrivs som överlägset viktigast samt grundläggande för de övriga fyra, och det var: psykologisk trygghet 
  • Psychological safety 
    Can we take risks on this team without feeling insecure or embarrassed?

Men vad är psykologisk trygghet egentligen?

Jag hittade beskrivning nedan i bloggposten Så blir ni mer agila – börja med psykologisk trygghet, en beskrivning jag tycker stämmer överens med vad Amy C. Edmondson skriver i sin bok
Psykologisk trygghet handlar om känslan av att jag kan vara mig själv, att jag kan uttrycka vad jag upplever, känner och tycker, att jag kan ställa ”dumma” frågor, presentera nya idéer och erkänna misstag utan att riskera att bli bestraffad.

Öka psykologiska tryggheten - värt att prova? Hur?

 Texten nedan beskriver vilka effekter Google upptäckte att en hög psykologisk trygghet har.
Individuals on teams with higher psychological safety are less likely to leave Google, they’re more likely to harness the power of diverse ideas from their teammates, they bring in more revenue, and they’re rated as effective twice as often by executives.
Tidningen Chef beskriver vad Amy Edmondson upptäckte.
Amy Edmondson ingick tidigt i sin karriär i ett forskningsteam som skulle undersöka effekterna av fel och misstag på ett antal sjukhus. Hon fann till sin häpnad att de mest framgångsrika teamen rapporterade flest misstag, fler än de mindre framgångsrika teamen.
Så småningom upptäckte hon dock att de bra teamen hade en större öppenhet vilket gjorde det lättare att erkänna och diskutera misstag. Bra team gör med andra ord inte fler misstag, de bara rapporterar dem oftare – och lär sig av dem.

Så effekterna är bland annat högre trivsel på jobbet och färre gjorda fel, men öppen och förlåtande inställning till dem när de väl råkat göras. De effekterna verkar ju värda att sträva efter, men hur gå tillväga, ja, det är frågan jag själv håller på att gräva i. Det mest gedigna är förmodligen att försöka mäta dagens nivå av psykologisk trygghet i teamet, sen prova på något som ska öka den psykologiska tryggheten och sen mäta igen och se om det haft nån effekt.

Det enda sättet att "mäta" jag hittat hittills är frågorna nedan, vilket känns lite tunt, men jag har heller inte testat dem.
  1. Känner du dig trygg i vår organisation?
  2. Om du gör ett misstag, kan du berätta om det utan att bli bestraffad eller kritiserad?
  3. Upplever du att ledarna i vår organisation erkänner sina misstag?
  4. I din relation med dina kollegor, kan du vara dig själv?
  5. Vad skulle göra att du kände dig (ännu) tryggare i vår organisation?
Och än så länge så är det Orangino Work jag testar och hoppas på att eventuella effekter ska vara kännbara och upplevda snarare än uppmätta, även om det kan vara roligt att ha siffror på saker :)

Min känsla just nu är att en riktigt hög nivå av psykologisk trygghet kan vara den pusselbit jag saknat för att oftare få till de starka synergieffekter inom teamarbete som jag älskar när de uppstår! Så klart värt att prova, eller hur?


Uppdatering 2020-02-15
Frågor för att mäta psykologisk trygghet

Amy Edmondson använde sig av nedanstående påståenden för att mäta nivån av psykologisk trygghet hos ett team. Teammedlemmarna fick svara hur pass mycket de tyckte att varje påstående stämde överens med deras upplevelse av teamet.
  1. If you make a mistake on this team, it is often held against you.
  2. Members of this team are able to bring up problems and tough issues.
  3. People on this team sometimes reject others for being different.
  4. It is safe to take a risk on this team.
  5. It is difficult to ask other members of this team for help.
  6. No one on this team would deliberately act in a way that undermines my efforts.
  7. Working with members of this team, my unique skills and talents are valued and utilized.